Det finns inget Nobelpris har biologi i namnet, men Nobelpriset i fysiologi eller medicin och även ibland kemipriset går till upptäckter som i och för sig kan betraktas som biologiska. I år går priset till Robert G. Edwards för att ha utvecklat in vitro-fertilisering (IVF) för människor — provrörsbefruktning. Men nu var det inte Nobelpriset saken gällde, utan ett alternativt Nobelpris, där biologi brukar vara väl representerat: Ig Nobel-priset, som belönar skojig forskning, helt enkelt.
Priset i biologi i år går till Min Tan, Gareth Jones, Guangjian Zhu, Jianping Ye, Tiyu Hong, Shanyi Zhou, Shuyi Zhang och Libiao Zhang som är författare till Fellatio by Fruit Bats Prolongs Copulation Time. Artiklar om djur i kombination med sex eller spillning har fått pris flera gånger förut, så det känns ganska väntat. (Och enligt mina personliga, högst ovetenskapliga, observationer är just dessa ämnen inte helt ovanliga lunchsamtalsämnen bland biologer.)
Om den kommit lite senare hade nog The Adaptive Function of Masturbation in a Promiscuous African Ground Squirrel av Jane M Waterman i samma tidskrift varit en god kandidat. Ett stalltips: ta ett sexuellt beteende som människor utför och fråga om det finns något annat djur som gör något liknande — här beteenden som liknar onani och oralsex. Svaret är rätt ofta ja. Det finns många djur i planetens hage. Men detaljerna kring beteendet, hur det passar in i djurens sociala liv och vilken — om någon — funktion det har kan vara väldigt olika och är ofta en öppen fråga. Det är lite typiskt att båda artiklarna presenterar, och argumenterar för och emot, en hel rad hypoteser om respektive beteendes funktion.
Personligen hade jag gärna sett Henderson & Naish för sin Predicting the buoyancy, equilibrium and potential swimming ability of giraffes by computational analysis — där de tar sig an frågan ifall giraffer kan simma genom att bygga en datormodell av en giraff i vatten, och kommer fram till att giraffen, för att kunna simma, skulle behöva hålla sin långa hals rakt framåt, vilket verkar obekvämt och ineffektivt. (Darren Naish har skrivit en bloggpost om artikeln. Titta där för att se vad jag menar.)
Alla årets pristagare finns här. Titta till exempel gärna på slemsvamparna — en favorit i repris — och artikeln om hur smärtupplevelser påverkas av att svära. (Om skägget som laboratoriesäkerhetsrisk säger jag ingenting.)
Litteratur
Min Tan, Gareth Jones, Guangjian Zhu, Jianping Ye, Tiyu Hong, Shanyi Zhou, Shuyi Zhang, Libiao Zhang. Fellatio by Fruit Bats Prolongs Copulation Time. PLoS ONE 4 e7595
Jane M Waterman. (2010) The Adaptive Function of Masturbation in a Promiscuous African Ground Squirrel. PLoS ONE 5 e13060
Manuel S. Barbeito, Charles T. Mathews, and Larry A. Taylor. (1967) Microbiological Laboratory Hazard of Bearded Men, Applied Microbiology 15 ss. 899-906.
Henderson DM, Naish D. (2010) Predicting the buoyancy, equilibrium and potential swimming ability of giraffes by computational analysis. Journal of Theoretical Biology 265 ss. 151-159
Hihi, nej det finns väl inte så mycket mer att säga om skäggforskningen 🙂
Tack för ett bra och initierat inlägg om IgNobelpriset!
Mvh, skäggbloggen.se
Tack för er initierade blogg om skägg!
Pingback: Referensen de fick med: Katters och hundars lapande (och skakande) « There is grandeur in this view of life