Referensen de fick med: Katters och hundars lapande (och skakande)

Här är en artikel från Sveriges radio som inte bara får med en fullgod referens till den vetenskapliga artikel den handlar om, utan dessutom använder fina videoklipp!

Artikeln ifråga är ”How Cats Lap: Water Uptake By Felis catus” av Pedro Reis & co. Här berättar sisteförfattaren (vilket brukar vara chefen) om hur det går till:

Katten använder alltså inte tungan som skopa; när den doppar tungan häftar vattnet vid tungans yta, så att den kan dra upp en pelare med vatten, som katten sedan stänger munnen om.

Annan forskning som kombinerar biologi, fysik och filmer av gulliga djur finns i följande video:

Författarna, Dickerson & co, har laddat upp sin video och sammanfattning på arkivsajten arXiv.org. (Om någon vet om det publiceras i någon tidskrift, lämna gärna en kommentar!)

I båda fallen leder fysikens lagar fram till en hypotes om kroppsstorlek som författarna går vidare med: att lapandets frekvens (alltså hur fort tungan behöver stickas ner i vätskan) respektive skakningens vinkelhastighet (alltså hur fort djuret måste vrida sig) borde bero på kroppsstorlek.

Jag kan också passa på att påminna om giraffens eventuella simförmåga. Sammanfattningsvis: Zoologi och biofysik är fina saker.

Litteratur

Reis et al. How Cats Lap: Water Uptake by Felis catusScience. Publicerad på nätet 11 november 2010. Doi: 10.1126/science.1195421

Dickerson et al. The Wet Dog Shake. Publicerad i arXiv 15 oktober 2010.

Ig Nobel-priset 2010

Det finns inget Nobelpris har biologi i namnet, men Nobelpriset i fysiologi eller medicin och även ibland kemipriset går till upptäckter som i och för sig kan betraktas som biologiska. I år går priset till Robert G. Edwards för att ha utvecklat in vitro-fertilisering (IVF) för människor — provrörsbefruktning. Men nu var det inte Nobelpriset saken gällde, utan ett alternativt Nobelpris, där biologi brukar vara väl representerat: Ig Nobel-priset, som belönar skojig forskning, helt enkelt.

Priset i biologi i år går till Min Tan, Gareth Jones, Guangjian Zhu, Jianping Ye, Tiyu Hong, Shanyi Zhou, Shuyi Zhang och Libiao Zhang som är  författare till Fellatio by Fruit Bats Prolongs Copulation Time. Artiklar om djur i kombination med sex eller spillning har fått pris flera gånger förut, så det känns ganska väntat. (Och enligt mina personliga, högst ovetenskapliga, observationer är just dessa ämnen inte helt ovanliga lunchsamtalsämnen bland biologer.)

Om den kommit lite senare hade nog The Adaptive Function of Masturbation in a Promiscuous African Ground Squirrel av Jane M Waterman i samma tidskrift varit en god kandidat. Ett stalltips: ta ett sexuellt beteende som människor utför och fråga om det finns något annat djur som gör något liknande — här beteenden som liknar onani och oralsex. Svaret är rätt ofta ja. Det finns många djur i planetens hage. Men detaljerna kring beteendet, hur det passar in i djurens sociala liv och vilken — om någon — funktion det har kan vara väldigt olika och är ofta en öppen fråga. Det är lite typiskt att båda artiklarna presenterar, och argumenterar för och emot, en hel rad hypoteser om respektive beteendes funktion.

Personligen hade jag gärna sett Henderson & Naish för sin Predicting the buoyancy, equilibrium and potential swimming ability of giraffes by computational analysis — där de tar sig an frågan ifall giraffer kan simma genom att bygga en datormodell av en giraff i vatten, och kommer fram till att giraffen, för att kunna simma, skulle behöva hålla sin långa hals rakt framåt, vilket verkar obekvämt och ineffektivt. (Darren Naish har skrivit en bloggpost om artikeln. Titta där för att se vad jag menar.)

Alla årets pristagare finns här. Titta till exempel gärna på slemsvamparna — en favorit i repris — och artikeln om hur smärtupplevelser påverkas av att svära. (Om skägget som laboratoriesäkerhetsrisk säger jag ingenting.)

Litteratur

Min Tan, Gareth Jones, Guangjian Zhu, Jianping Ye, Tiyu Hong, Shanyi Zhou, Shuyi Zhang, Libiao Zhang. Fellatio by Fruit Bats Prolongs Copulation Time. PLoS ONE 4 e7595

Jane M Waterman. (2010) The Adaptive Function of Masturbation in a Promiscuous African Ground Squirrel. PLoS ONE 5 e13060

Manuel S. Barbeito, Charles T. Mathews, and Larry A. Taylor. (1967) Microbiological Laboratory Hazard of Bearded MenApplied Microbiology 15 ss. 899-906.

Henderson DM, Naish D. (2010) Predicting the buoyancy, equilibrium and potential swimming ability of giraffes by computational analysis. Journal of Theoretical Biology 265 ss. 151-159