Etikettarkiv: trams

Om varför alla inte har helskägg

Publicerat i evolution, svenska av

Häromdagen kom en artikel om ”Negative frequency-dependent preferences and variation in male facial hair”. Eller, som TT:s skribent uttryckte det: ”Helskägg snart helt ute”. Nåja. Nu har jag kommit över min initiala bitterhet över att den här artikeln redan fått mer uppmärksamhet än min forskning någonsin kommer att få, och den kan faktiskt vara en helt okej liknelse för att beskriva frekvensberoende naturligt urval. Den handlar alltså inte om naturligt urval eller om hur evolutionen skulle format våra preferenser för eller emot skägg. Den handlar om hur skäggmode litegrann liknar evolutionära mönster som finns i naturen.

Frekvensberoende naturligt urval är en av de evolutionära processer som kan bevara genetisk variation i en population. Det finns andra, som i exemplet Soay-fårens horn, men allihop är fenomen som på något sätt förklarar varför naturligt urval inte sorterar bort all variation tills bara den bäst anpassade genetiska varianten finns kvar. Det är annars vad som borde hända i längden. Tänk dig att det finns två varianter av en gen, kalla dem A och a. Frekvensberoende urval är om urvalstrycket, alltså hur bra för fortplantningsförmågan A är i förhållande till a, beror på hur många A och a det finns i populationens genpool. Kanske ger A en stor fördel när det är ett relativt unikt anlag som få bär på, men sämre när nästan hela populationen bär på A. Det kan uppstå situationer där både A och a stabilt finns i populationen, men deras frekvenser skiftar fram och tillbaka.

För att det där ska verka mindre abstrakt: tänk dig skägg! Janif, Brooks & Dixson (2014) visade män och kvinnor bilder på män med mer eller mindre skägg och lät dem bedöma hur attraktiva de var. De visade grupper av bilder med olika sammansättning  av bilder med mycket eller lite skägg (en grupp med få renrakade, en med lika och en med få helskägg). De kom fram till att bedömningarna berodde på gruppens sammansättning. Skägg såg mer attraktivt ut om få av bilderna i gruppen hade skägg. Slätrakat såg mer attraktivt ut om få av bilderna var rakade. När det gällde stubb var det ingen större skillnad. Män och kvinnor bedömde attraktivitet typ likadant. Om en viss ansiktsfrisyr är ovanlig så förefaller den vara mer tilltalande än om den är vanlig.

Det finns exempel på liknande fenomen i naturen. Guppyhanar kommer med olika sorters ärftliga färgglada teckningar som inte verkar sorteras bort av naturligt urval. Hughes & co (2013) satte samman grupper där hanarna hade olika kombinationer av mönster och kom fram till att de sällsynta hanarna var de som fick flesta avkomma. Guppyhonor utövar frekvensberoende urval av ovanliga färgmarkeringar. Människor har alltså liknande preferenser för skägglängd, men där slutar också likheterna. Janif, Brooks & Dixson har inte hittat frekvensberoende naturligt urval för skägg. Låt oss gå igenom varför inte, i plågsam detalj:

1) En bedömning på skala -4 till 4 hur attraktivt ett ansikte är fungerar antagligen ganska dåligt som indikator på reproduktiv framgång. Naturligt urval verkar inte på snygghet, utan mängden avkomma. Det finns säkert något samband, men frågan är hur stor (obefintlig) roll skägg egentligen spelar när människor väljer partner.

2) Tidsperspektivet för skäggmode är betydligt kortare än människans generationstid. Eller: hur mycket skägg en människa väljer att ha är en väldigt plastisk egenskap. Den ändrar sig under livets gång och som svar på en mängd andra saker. Det finns garanterat någon sorts genetisk komponent (hårväxt verkar gå i släkten), men om skägg blivit inne på sista tiden är det inte huvudsakligen på grund av ärftlighet. Däremot är det möjligt att författarna hittat ett kulturell mönster som till sin dynamik liknar frekvensberoende naturligt urval. Kanske anpassar män sitt ansiktshår till frekvensen av olika frisyrer omkring dem för att de vill känna sig attraktivare.

3) Även om partnervalet skulle delvis hänga på skägget och skägget vara ärftligt, så finns det två andra viktiga frågor. Vilka andra egenskaper är kopplade till att ha skägg eller inte? Och vilka andra egenskaper vill kvinnor se hos en partner, förutom den typ av ansiktshår hon föredrar? Antagligen ganska många andra saker som antagligen är väldigt mycket viktigare. Därför är det inte säkert att preferenser för skägg eller inte skägg har någon effekt på partnerval och reproduktion överhuvudtaget! Detta fenomen kallas evolution i flera dimensioner och korrelationerna mellan egenskaper beskrivs av G-matrisen. Poängen är att om en bara tittar på en enda egenskap och urval i förhållande till den egenskapen kan en råka göra helt galna förutsägelser som inte har något med verkligheten att göra, ifall det skulle råka falla sig så att den egenskapen är korrelerad med andra egenskaper som också står under naturligt urval.

Förresten,

Återstår bara att gratulera alla slätrakade män. Ni är hetast! Just nu i alla fall.

Nja. Nu var det faktiskt så att slätrakat bedömdes minst attraktivt under alla tre förhållanden. Jo, var fler som föredrog slätrakat i gruppen med få rakade bilder än i gruppen med många slätrakade. Men det var ändå mindre populärt än någon skäggig variant.

(Potentiell intressekonflikt: undertecknad bär helskägg och tror inte att mänsklig kultur bör beskrivas med evolutionsliknelser.)

Litteratur

Janif, Z. J., Brooks, R. C., Dixson, B. J. (2014) Negative frequency-dependent preferences and variation in male facial hair. Biology letters. 10(4) 10.1098/rsbl.2013.0958

Hughes, K. A., Houde, A. E., Price, A. C., & Rodd, F. H. (2013). Mating advantage for rare males in wild guppy populations. Nature, 503(7474), 108-110.

Hönan och ägget

Publicerat i med mera, så kallad humor av

På samma tema som igår, nämligen ofta ställda men lite aviga frågor: vad kom först, hönan eller ägget? Ägget, naturligtvis. Så många av hönans både nära och avlägsna släktingar lägger ägg, vilket betyder att deras gemensamma släktingar med största säkerhet lade ägg och alltså måste ägget vara oerhört, oerhört mycket äldre än hönan som art. Vad kom först, hönan eller hönsägget? Hönsägget, kanske. Det är inte helt enkelt att definiera arter, men om vi föreställer oss att det finns någon punkt där en individer i en population av för-höns ackumulerat tillräckligt många hönslika egenskaper för att vara det vi skulle kalla en höns så började de i alla fall sina liv som ägg. Alltså fanns hönsägg innan det fanns vuxna höns. Eller så är hönor bara en sorts teoretiska efterhandskonstruktioner människor använder för att göra naturens röra hanterbar.

Konsten att känna igen trams, del 2: Det här är inte ett okej sätt att rita ett diagram

Publicerat i med mera, svenska av

Det är oerhört tråkigt att skriva om fusk, förfalskningar och trams; det var meningen att den här bloggen skulle handla om cool biologi. Men, så kom det några diagram. Vad de påstås visa är att incidensen av vanliga vaccinerbara barnsjukdomar sjönk innan vaccinerna infördes. Några bloggare som inte gillar vaccinationer har tagit upp dem i samband med Wakefield-affären. (Kanske för att trösta sig?) Här är diagrammet för mässling. Tyvärr är det konstruerat på ett mycket osnyggt sätt.

(Ritat av Raymond Obomsawin och cirkulerar på nätet under titeln ”Proof That Vaccines Didn’t Save Us”)

Rättare sagt, jag såg det här diagrammet i mars i förra året på medicinbloggen Respectful Insolence. Och jag tänkte ungefär som Orac — kurvan är alldeles för slät och fin! Trots att den täcker åren 1935-1983 ändras lutningen bara tre gånger! Det ser ut att vara en mätpunkt vart tolfte år med linjer emellan. Det finns väl ingen bra anledning att anta att antalet mässlingsfall mellan 1959 och 1971 följer ett linjärt samband? Och borde det inte finnas data från varje år, inte vart tolfte?

Följer vi länken längst ner i diagrammet kommer vi till till Public Health Agency of Canadas hemsida, och där finns ett mer komplett diagram:

Jag förstår som sagt inte riktigt grejen med att rita in linjer mellan punkterna i en tidsserie. Men ändå, det här diagrammet är betydligt taggigare. Som vi kan vänta oss går antalet mässlingsfall upp och ner från år till år (närmare bestämt i cykler med en ökning vart annat till vart tredje år) — antalet fall är absolut inte strängt minskande, som det första diagrammet.

Vi ser också att under tio år, 1959-1968, var inte mässling en rapporteringspliktig sjukdom i Canada. Därför finns inga punkter där. Det var också då, 1963-1964 som mässlingsvacciner infördes.

Här är linjerna rätt missvisande; det ser ju ut som att mässlingsfallen störtdök precis 1959… Vilket bara beror på att det saknas ett värde för 1959 — och vart ska linjen mellan punkterna dras då om inte ner mot noll…? Gammalt visdomsord: om du ska till att ersätta saknade data med nollor, tänk efter en gång till, för resultatet är ren fiktion. (Tack och lov finns det en artikel med ett bättre diagram där det här framgår tydligt.)

I det första diagrammet har Obomsawin hoppat över det faktum att tio år, alltså större delen av ett av hans tolvårshopp, helt fattas; och valt ut årtal som ger intrycket av ett snyggt, slätt, strängt minskande samband. Vi kan fråga oss, om man nu ändå ska hitta på fritt, vad är det för vits med att ge en länk till den riktiga källan?

Litteratur

King A, Varughese P, De Serres G, Tipples GA, Waters J, Working Group on Measles Elimination. (2004) Measles elimination in Canada. Journal of Infectious Diseases 189