Hurra! Vår artikel A Sexual Ornament in Chickens Is Affected by Pleiotropic Alleles at HAO1 and BMP2, Selected during Domestication kom ut för några veckor sedan i PLoS Genetics. ”Vi” i det här fallet är ett ganska stort gäng i Linköping och Uppsala. Jag befinner mig i Linköping i AVIAN-gruppen, jobbar med Dominic Wright och det här är den första artikeln som jag är förstaförfattare på; jag är väldigt glad för den och entusiastisk över nästa sak vi håller på med.

Det handlar om genetisk kartläggning av kamstorlek i korsningar mellan tama och vilda höns — röda djungelhöns och vit leghorn. Syftet med korsningen är att studera hönsens domesticeringsgenetik, alltså vilka genetiska skillnader som gör att tama och vilda höns skiljer sig. Kamstorlek är särskilt intressant för att kammen är ett sexuellt ornament hos höns. (Det har vi inte själva tittat på i det här arbetet, men det finns annan forskning som funnit att både tuppar och hönor hellre parar sig med en partner som har stor kam.)

Hur sådana ornament fungerar och varför de förekommer finns det lite olika hypoteser om. Här finner vi en länk mellan kammen och ben — kamstorleken korrelerar positivt med mängden medullärt ben, som i sin tur är känt som kalciumreserv för höns som producerar äggskal. Det verkar alltså som att en stor kam signalerar en kalciummetabolism som är lämplig för hög äggproduktion.

(Figur 3 ur artikeln. Licensierad under Creative Commons Attribution-licens.)

Dessutom isolerar vi två närliggande gener, BMP2 och HAO1 på hönans kromosom 3, som har en (eller flera närliggande) genetiska varianter som påverkar kam och ben. Vi kan ringa in området där den underliggande varianten — vilken den nu är — bör finnas till en region emellan generna. Där finns det också en sekvens med som visar tecken på att vara selekterad under domesticeringen. Vi har (ännu) inte kunnat hitta den exakta genetiska varianten som ligger bakom.

Själva artikeln är öppet tillgänglig och kan läsas på PLoS Genetics hemsida.

Dessutom har den fått en hel del uppmärksamhet (vetenskapskommunikation är, som den minnesgoda läsaren om inte annat märkt på mitt en smula tjatiga klagande, inte det lättaste — men även om nedanstående artiklar ibland har lite annan inriktning än jag väntat mig, tycker jag de är rätt bra):

Vetenskapsradion — som vanligt med referens till originalartikeln.

TT — DN, m fl.

Corren — se min handledare med en kyckling på huvudet.

Daily Mail

National Geographic — Tales of the Weird

ps. Vet inte om jag ska skämmas eller vara stolt över att min karriär börjar med ett ”storleken har betydelse”-pressmeddelande. Härnäst: ”ägget kom först”.